STOPPA VÅLDET MOT KVINNOR! / FSD:s KONGRESS 22-23.11.2025

Svenska Yle rapporterade i september 2025 att Finland är det farligaste landet för kvinnor i EU. Hur är det möjligt att Finland är världens lyckligaste land, men samtidigt livsfarligt för kvinnor?
 
Enligt Statistikcentralens uppgifter från år 2023 har hela 57 procent av kvinnorna i Finland någon gång under sitt liv upplevt fysiskt våld, sexuellt våld eller hotelser. Av kvinnor i åldern 16-74 år har 34 procent utsatts för våld i nära relation, 43 procent har utsatts för sexuellt våld. Siffrorna är häpnadsväckande och alarmerande.
 
År 2023 mördades eller dräptes 21 kvinnor i Finland, 14 av dem dödades av sin man, exman, eller en tidigare manlig partner. Samma år dödades två män av sin kvinnliga partner. (Statistik­centralen) Våldet i dess olika former drabbar inte bara den enskilda kvinnan eller flickan, i förlängningen drabbas också hennes familj, vänner och kolleger.
 
Våldet behöver inte bara vara fysiskt eller sexuellt, det kan också vara psykiskt, ekonomiskt, socialt och digitalt. Orsakerna är också många, de kan vara samhälleliga och kulturella, personliga och relationsmässiga, socioekonomiska och missbruks­relaterade.
 
Hur kan vi förhindra och motverka våldet? Det viktigaste är att skapa en helhetsstrategi, ett omfattande och övergripande arbete mellan myndigheter för att bekämpa våldet. Finland har år 2015 ratificerat den så kallade Istanbulkonventionen, vars mål är just att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor, skydda offren samt ställa våldsutövarna inför rätta. Efter det har Kommissionen för bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (NAPE) publicerat två nationella handlingsplaner, en första plan för åren 2018-2021 och en andra plan för 2022-2025. Handlingsplanerna har inte gett önskat resultat, våldet i samhället har inte minskat, tvärtom.
 
Mer och effektivare arbete behövs. Polis, hälso- och socialvård bör få särskilda resurser för riskbedömning och uppföljning. Inom skola och utbildning bör man satsa på jämställdhets­fostran, känslomässiga färdigheter (fi. tunnetaito) och interaktion. Barn och unga ska lära sig känna igen sina känslor och kunna hantera dem.
 
Drabbade kvinnor ska få snabb tillgång till hjälp. Satsningar behövs både inom den offentliga vården och den tredje sektorn. Inom varje välfärdsområde bör finnas en mångprofessionell grupp bestående av polis, socialarbetare, psykolog med flera som kan erbjuda hjälp och stöd. Finansieringen av tredje sektorns oumbärliga stödformer såsom skyddshem, stödtelefoner och -grupper ska  förstärkas, inte nedmonteras.
 
Man får inte heller glömma män och pojkar som utövar våld. Förebyggande åtgärder och stöd behövs också för dem. Viktigt är att så tidigt som möjligt utmana normer som förknippar manlighet med dominans och kvinnlighet med underordning. Stödgrupper behövs för män som vill ändra sitt beteende, liksom positiva manliga förebilder som tar ställning mot våld.
 
Vasa svenska socialdemokrater önskar att

• FSD tillsammans med SDP verkar för att stärka en myndighetsövergripande helhetsstrategi för att bekämpa våld mot kvinnor
• FSD tillsammans med SDP prioriterar bekämpande av våld mot kvinnor i framtida satsningar på utbildning, social- och hälsovård samt tredje sektorns stödorganisationer

​
STYRELSENS UTLÅTANDE:
​Frågan om våld i nära relationer är både viktig och komplex, eftersom den omfattar många aktörer och det ofta kan vara svårt att nå fram till offren. Det finns nationella rekommendationer om god praxis, men för att arbetet ska bli mer effektivt kan det behövas en långsiktig, koordinerad nationell strategi. Kommuner och välfärdsområden har enligt lag, bland annat genom Istanbulfördraget, en skyldighet att systematiskt motverka våld. Detta innebär i praktiken att alla välfärdsområden bör ha särskilda koordinatorer eller arbetsgrupper för frågor kring våld i nära relationer. Mycket arbete görs också inom kommunen, till exempel har skolor en central roll för att lära barn om samtycke, våld och känslor.
 
En betydande del av det allra viktigaste arbetet utförs ändå av en underfinansierad tredje sektor. Tredje sektorn ordnar exempelvis stödlinjer för både offer och förövare samt skyddshem. Nyanlända kvinnor utgör en särskilt viktig men svårnåelig grupp som behöver riktade insatser.
 
Våld i nära relationer är ett problem som vi alla har ett ansvar för, både för att upptäcka tecken på våld och för att ingripa: skolor, vården, arbetsplatser, fritidsaktiviteter och grannar. För att detta ska fungera behöver det finnas tillräcklig information och lättillgängliga lågtröskeltjänster.
 
Motionen godkändes på FSD:s kongress den 22-23.11.2025 i Vasa